Stress – din bästa vän!

Snart semester och sommartid. Målsnöret är nära och visst ska det bli skönt. Vi har fått lära oss hur viktigt det är med återhämtning och hur skadlig stress är. Inte konstigt att svensk sommarsemester blivit till en nödvändighet men tanke på de höga tempo som övriga arbetsmånader innehåller. Visserligen kan även semestern bli en källa till stress för dom som inte lyckas med konststycket att lata sig framgångsrikt med rimliga ambitioner. Men ändå, eller?

Så nu sticker jag ut hakan möjligen, men är det verkligen så att just vila, att göra ingenting, är det mest framgångsrika receptet på återhämtning, eller det mest realistiska? Nix, jag skulle säga att de flesta snarare behöver bli bättre på att stressa. Att vara aktiv är hälsosamt. Dessutom visar studier att ju skadligare individen tror att stress är, desto skadligare blir också exponeringen för stress och påferstningar.

Hallå där, nu är hon väl ändå ute och cyklar, kanske några av er hinner tänka. Och det är jag visserligen ibland, ute i skogen helst. Jag tror nämligen att vi behöver bli bättre på att använda stressystemet, särskilt när det verkligen är nödvändigt eller önskvärt, och i övrigt återhämta oss i de aktiviteter som livet till vardags bjuder på och som vi inte undkommer.

Hur då? Jo, hjärnan vilar bäst i nuet och då spelar det inte så stor roll vilken aktivitet vi ägnar oss åt. Det kan vara en rutinuppgift på jobbet, lägga barnen till kvällen, skjutsa mamma till hälsocentralen, diska undan middagen, ligga i hängmattan etc etc. Kruxet är att göra en sak i taget, som alternativ till att vara överallt, konkret eller mentalt.

När påfrestningarna ökar och stressystemet kickar igång så signalerar det dock att vi måste ta kommandot och agera. Ja, och då är det inte konstigt att vi förvandlar oss själva till duracellkaniner som oroar sig och skyndar på för att hinna ALLT, gärna samtidigt. Det är just i dom stunderna som det är värdefullt att stanna upp, ta ett djupt andetag och fråga sig hur stort det yttre hotet egentligen är. I praktiken är situationen nästan aldrig livshotande och då är det förstås onödigt att (över)använda stressystemet.

Fördelar med att göra en sak i taget är inte bara att vi minskar stressproduktionen och känner oss lugnare. Vi tvingas prioritera och då ökar chansen att vi gör det som är mest användbart med hänsyn till det vi vill uppnå på sikt. När vi gör det viktigaste med fullt fokus blir vi också effektivare och får oftare avnjuta en fullföljd uppgift.

Och skulle vi nu inte hinna ALLT, så hade vi hur som inte lyckats bättre med duracellstrategin. Därför är det mer funktionellt att låta stressystemet vila mellan varven, så att det är fräscht och på hugget när det verkligen behövs , exemplevis då jag vill klara ett utmanande etapplopp på mountainbike. I dom stunderna, när vi verkligen vill växla upp och prestera på topp, ja då är vår förmåga att producera stresshormoner synnerligen användbar. Just i dom stunderna är stressystemet vår allra bästa vän – så var rädd om det.

Mindleap – hemsida
2017-08-16T21:28:43+00:00