Det går upp och så går det ner, och så går det upp. Restriktionerna är slopade och visst kan det kännas nästan som ett kosläpp. Äntligen fria igen!
I föregående inlägg uppmärksammade vi omtänksamma (nyårs)löften som handlar om att söka det vi behöver för att känna välbefinnande, snarare än att utgå från allt vi vill lyckas med.
Nu står vi på tröskeln till ytterligare en nystart. Restriktionerna upphör.
Det känns lite som ett galet kosläpp när vi åter kan kasta oss ut i livet. Ja, för alla som inte fortsätter att kämpa med sviterna av covid förstås!
Visst har pandemin gett perspektiv på vad som är viktigt och betydelsefullt. Jag tänker på förnöjsamhet, nära relationer och att må gott i det hemtama.
Gunnar, en klok och erfaren kollega till mig inom SF (lösningsfokus) påminde nyligen om en av många magiska SF-frågor!
”Vad vill du INTE förändra?”
Jag tänkte att frågeställningen har flera olika dimensioner och är användbar både när vi har begränsat med energi men också när vi ruvar på mer storslagna förändringsambitioner.
Svaret ger vinster
I en värld som tycks snurra allt snabbare är det vitalt med god förståelse även för det vi inte måste förändra, som vi istället kan bevara, förfina och göra mer av.
På så vis behöver vi inte uppfinna hjulet på nytt i allt vi gör. Istället kan vi bespara hjärnan energi genom att återvinna det som är välbekant och inövat sedan tidigare.
Använder vi annars ensidigt vår uppmärksamhet till det som ska förändras, utvecklas och påbörjas kan det lätt bli till en övermäktig uppgift. Hinner vi känna oss nöjda där vi är? Kunskapen om det vi inte behöver förändra leder oss i gengäld till en hälsosammare och mer balanserad syn på utmaningen.
Frågeställningen hjälper oss också till klokare prioriteringar när vi uppmärksammas på det vi kan bygga vidare på. Som kontrast kan det som verkligen är värt att justeras eller adderas synliggöras bättre. Ett tydligt och stabilt utgångsläge ger ett vassare sikte framåt.
Det gäller även sånt vi helst hade velat spara, men som inte går att bevara i sitt ursprungliga skick. I det läget kan vi i vissa fall omforma och återanvända delar av det gamla i nya sammanhang.
En hållbar utveckling
Framför allt kanske svaret kan bidra till en mer hållbar utveckling. Inte minst i dessa tider av konsumtion och lust till ständigt nya ”kickar”.
Vad jag INTE vill förändra, ger tvärtom tillfälle att uppskatta i det som redan är. En vässad yxa kanske är hälsosammare att behålla än att investera i en bullrig och otymplig vedklyv med 3-fasuttag.
Frågan pekar mig i riktning mot nöjdhet och lugn vilket ger mer varsamma beslut om vad jag verkligen vill och behöver prioritera i nästa steg.
En skattkista av resurser
I början av veckan fick jag en inbjudan till att offerera en utbildning i det lösningsfokuserade arbetssättet.
Plötsligt slog det mig.
Under flera års tid har det varit så mycket förändring att ta sig an i privatlivet, på jobbet och i världen, att jag nästan glömt bort glädjen i att sprida utvecklingsmetoden i sig. Lösningsfokus som trots sin enkelhet ger de mest användbara och humana förändringsprocesserna, om du frågar mig i vart fall.
Vad jag INTE vill förändra yrkesmässigt, fick plötsligt ett synnerligen värdefullt svar.
Frågeställningen leder till en skattkista som låter dig komma i kontakt med värderingar, grundläggande behov, passioner, betydelsefulla människor, talanger, styrkor och resurser, som annars riskerar att blekna med tiden.
Är du oxå ute efter skatter och magiska effekter? Här har du således en frågeställning som bidrar till effektiva och hållbara utvecklingsprocesser, och som är värdefull att återvända till då och då!
